Åbo Akademis bibliotek

Snön föll tätt och älvan såg knappt sina egna händer framför sig. Stora, blöta flingor virvlade i luften, kastades runt av blåsten och träffade henne hårt i ansiktet. När hon väl siktade pagoden hade håret hunnit bli fuktigt från den fallande blötsnön och den silvriga klänningen hängde tungt på kroppen. Hon vred på huvudet en gång för att se om hon kunde upptäcka några förföljare, men det täta snöfallet gjorde det hopplöst.

Niwyn visste att det skulle var omöjligt att passera det höga tornet utan att vakterna såg henne. Nu gällde det bara att vara snabb och att inte tveka. Om hon åkte fast, vilket hon hoppades kunna undvika, skulle straffet säkert bli oerhört strängt.

Vackra lögner, är den sista delen av Och mörkret föll – serien.